Freja Orrmalm Ståhl

Min tid i Oslo.

Idga har jag postat två brev till skatteetaten i Norge och kan äntligen sluta oroa mig för det. Nu kan jag vara lugn för nu är allt avklarat som skulle avklaras, åååh! Den känslan är så extremt skön. Ni anar inte! 

Kan i samma veva som med detta inlägget köra en TrowBack på min fina tid i Oslo.

För jag saknar så extremt mycket tillbaka till den tiden, så här får ni en flash back i bild och text! Enjoy. 

Våren 2014, rättare sagt -i April förra året, var jag och Carolin i Norge för praktik i två veckor. Vi var på en barnehage i Jessheim, som ligger cirka 40 minuter utanför Oslo. Vi bodde på ett hostel som hette Anker hostel, trots att det luktade avlopp i rummet, var dålig internetuppkoppling, att vi försökte leva på mackor till lunch som norskarna tydligen klarade av att göra dagligen och att norskan till en början var väldigt krånglig så stormtrivdes vi båda. Så efter många om och men, efter att vi hade varit där i två veckor och kommit hem igen så bestämde vi oss att börja leta jobb så att vi till hösten kunde återvända till Oslo. Vi båda kom över Verisure, ett försäljningsbolag som säljer bostadslarm. Vi fick en gruppintervju i Maj, vi båda fick jobbet och vi skulle börja jobba i Augusti - var det bestämt. Vi stannade över sjuttonde maj helgen och har nog aldrig sett så mycket finklädda människor ute i en stad på en och samma gång! Det var galet. Det var inte en enda som gick runt i vanliga vardagskläder. Kostymer och fin klänningar var det som gällde! 

Så månadena gick, jag arbetade i Sverige över sommaren och tjänade ihop ett startkapital så att man skulle klara sig till en början när man väl kom till Norge. När 25:e Juli kom, blev det flytt. Pappa och Birgitta lastade in alla våra grejer i familjebilen och vi åkte iväg 30 mil till grannlandets huvudstad - Oslo. 

Vi hängde en del med en norsk kompis i början, som vi hade träffat i samband med att vi var ute och härjade på byn på valborg. Galet var det, det kan jag säga! Kan sitta och tänka tillbaka till den kvällen ibland, den var lite speciell.. om man säger så! 

Det blev besök på Akerbrygge, alltså den utsikten.. Det är såå otroligt fint där! Så vi satt och käkade på en fancy restaurang haha!

Sedan började arbetslivet som försäljare! Och min start i den yrkesbanan. Det var en upplärningsvecka och sedan ut på fält! Kan väl säga som så att när man kommer som svensk till Oslo, så är det väldigt vanligt att man hamnar på till exempel Verisure eller andra försäljningsfirmor. Efter att man skrivit på kontrakt, så skulle man i samma veva införskaffa sig något som kallas för D-nummer. Det är som ett personnummer, fast inte ett riktigt utan bara ett som man har innan man bestämmer sig för att bli en Norsk medborgare på riktigt och bli folkbokförd där.. Utan ett sånt får man inget skattekort eller få skaffa sig en bank.. Och så vidare! Mycket man var tvungen att lära sig och förstå innebörden av som man aldrig skulle ha en aning om om man aldrig själv invandrat i ett land. Det är liksom inget man tänker på när man bor i sitt hemland, för där behöver man inte fixa och trixa med allt sånt där..? 

Sen hade vi alla galna hemmafester i kollektivet. En överraskningsfest en gång, som blev bäst! 

Och den fjärde sambon Simba, söta tjockisen! Saknar mysfisen.

 

Subway var en standard, gick knappast en dag utan en sub!

Och halloween var den kvällen jag fick mitt älskade ryck. Det var då allt hade gått åt helvete, jag hade haft flera olika arbetsgigg. Men hade inte fått se ett öre, så pengarna jag hade sparat sedan tidigare började ta slut och jag hade inte haft råd med en till hyra. Så planen var att åka hem till Sverige tills allt hade löst sig för mig ekonomiskt - jag hade gått på tre olika intervjuer för att börja arbeta i Oslo igen. Men fick inte jobben, och i samma veva så fick jag ett arbetserbjudande i Sverige från oväntat håll och om jag någonsin skulle komma tillbaka så var jag ändå tvungen att arbeta. Ikke sant? Men sen har det bara inte blivit av, att jag kommit tillbaka till mitt kära Oslo. Och när det blir igen, det är en vääääldigt svår fråga att svara på - eftersom att jag har andra planer också. Vi får se helt enkelt! 

Oslo kommer dock alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta, och jag är så tacksam över att jag fick träffa de underbara människorna som jag fick träffa! Det var dem det var svårast att lämna, mina fina vänner. Saknar er varje dag, och våra galna upptåg! 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas